Historia
Senegal är ett land med väldigt mycket historia i bagaget. Som så många andra länder. Det finns väldigt mycket att skriva om men jag tänkte korta ner det och skriva från det att européerna kom till Senegal.
I mitten på 1400-talet kom de första européerna till Senegals kust. Det var portugisiska sjöfarare och handelsmän. Guld, gummi och elfenben lockade holländare, fransmän och britter till Senegal, men snart började slavhandeln dominera. De afrikanska härskarna sålde flera miljoner krigsfångar och slavar till européerna som skeppades från Västafrika till Amerika. Dakar var i flera årtionden den viktigaste utskeppningsplatsen för slavar. Men 1848 förbjöd fransmännen slavhandeln.
Mellan 1884-1885 delade européerna upp Afrika mellan sig vid Berlinkonferensen. Frankrike tilldelades stora delar av västra Afrika. Invånarna fick samma rättigheter som fransmän och 1914 skickades den första svarta representant, Bails Diagne, till det franska parlamentet. En intellektuell och politisk elit växte fram trots att majoriteten av befolkningen vad helt utan rättigheter.
1945 fick kvinnorna rösträtt, dock ett år efter de franska kvinnorna, och 1956 hade alla i landet rösträtt. Två år senare ägde en folkomröstning rum och Senegal blev autonoma republiker med flera andra franska kolonier i det nybildade Franska samväldet.
Det blev snart självständiga stater och Senegal gick 1959 samman med Franska Sudan, nuvarande Mali. Samma år bröt federationen samman och Senegal utropades med Léopold Sédar Senghor i spetsen och som president. Sédar Senghor var en katolsk lärare, poet och politiker. Hans parti, Framstegspartiet (Union Progressiste Sénégalaise, UPS) vann valet till nationalförsamlingen 1963.
De partier som inte ville ena sig med UPS förbjöd och i valet 1968 påstod UPS att de hade fått 99 procent av rösterna. Vilket ledde till oroligheter. Senghor valde att gå mot politiskt mångfald, vilket de flesta afrikanska ledarna som höll fast vid enparti- och militärstyre inte gjorde.1974 tilläts ett oppositionsparti och två år senare beslutade man att tre partier skull få verka. Senghors eget socialistiska och demokratiska parti som bytte namn till Socialistpartiet (Parti Socialiste, PS), ett liberalt, demokratiskt Senegals Demokratiska Parti (Parti Démocratique Sénégalais, PDS) och ett marxist-leninistiskt. De kompletterades 1978 med ett konservativt parti, medan övriga politiska organisationer fortsatte att arbeta underjordiskt.
Senghor avgick frivilligt från presidentposten vid årsskiftet 1980-1981 och efterträddes av premiärministern Abdou Diouf. De första helt fria president- och parlamentsvalen i Senegals historia ägde rum 1983 då Diouf upphävde restriktionerna för bildande av politiska partier. De vanns med stor majoritet av PS, som skulle behålla makten i ytterligare 17 år. Ständig innehavare av politikens andra plats var fram till år 2000 PDS och dess ledare Abdoulaye Wade, som dock efterhand knappade in på PS försprång.
"Vid varje val anklagade oppositionen regimen för valfusk och oroligheter förekom. Kring valet 1988 ledde strejker och upplopp till att Diouf utlyste undantagstillstånd som upphävdes först efter drygt två månader. Wade och andra politiker greps och fängslades i flera veckor. Efter valet 1993 mördades författningsrådets vice ordförande och den bristfälliga utredningen ledde till våldsamma protester. Flera politiker fängslades, bl.a. Wade som en tid var anklagad för anstiftan till mordet.
Även 1994 greps och åtalades Wade, tillsammans med andra politiker samt ytterligare ett hundratal personer, sedan en demonstration mot devalveringen av valutan CFA-franc (se Ekonomi) urartat och åtta personer, varav sex poliser dödats. De gripna släpptes senare och åtalet mot dem lades ned.
Men relationerna mellan regim och opposition har också präglats av öppen dialog. Under 1991-1992 satt Abdoulaye Wade och tre av hans partikamrater med i regeringen, innan de avgick inför de kommande valen. Hösten 1994 återupptogs den avbrutna dialogen.
Året därpå bildades en regering som visserligen dominerades av PS, men där åtta oppositionspolitiker, däribland Wade, medverkade under tre år."
